Induktivt resonemang kallas också "bottom-up" -logik. Det är en typ av resonemang som fokuserar på att skapa generaliserade meningar baserat på specifika exempel eller händelser. När denna typ av resonemang utförs arbetar vi utifrån konkreta exempel som kan vara sanna; sedan överförs de till generaliserade begrepp.
Vi kan säga att induktiva resonemang fungerar som ett instrument i avancerade matematik, även om vi har varit att använda det eftersom vi var barn! När vi använder induktivt resonemang använder vi våra erfarenheter och observationer för att dra slutsatser om vad som kommer att hända i framtiden. De första gångerna vi tappade något när vi var barn föll objektet till marken. Så småningom bestämde vi oss för att detta mönster skulle fortsätta, oavsett föremålet: sakerna faller. Induktivt resonemang är ett viktigt sätt att upptäcka nya saker i matematiken.
Ur vetenskaplig synvinkel utvecklades induktivt resonemang från 1600-talet med bidrag från filosofen Francis Bacon. Denna filosof ansåg att allmänna slutsatser kan nås genom tabeller där data samlas in på ett systematiskt och ordnat sätt om vad som studeras.
I allmänhet sägs denna form av resonemang gå från det specifika till det allmänna. I vissa särskilda fall observeras således en viss regelbundenhet mellan dem och denna logik är det som gör att vi kan dra en allmän slutsats. Med andra ord observeras de konkreta fakta i detalj och därefter föreslås en lag som förklarar hur regelbundna dessa händelser är.
Induktion skapar allmänna lagar baserade på observation av verkliga händelser. Därför är det en generalisering som kan vara falsk. Följaktligen är slutsatserna eller lagarna för den induktiva metoden troliga och är endast giltiga så länge som inget fall strider mot generaliseringen. Induktivism har kritiserats som en giltig resonemangsstrategi eftersom den har ett antal luckor.
Induktiv och deduktiv är två olika resonemangsmetoder, som också används allmänt inom filosofi och i nästan all vetenskaplig forskning.
Dessa metoder är en del av logiskt tänkande och analytiska processer, men det är viktigt att veta att de skiljer sig helt från varandra och att de används utifrån forskarens behov.
