En vätska är vilken kropp som helst som har flödesegenskapen och saknar styvhet och elasticitet och följaktligen genast ger någon kraft som tenderar att förändra sin form och därmed anta formen på behållaren som innehåller den. Vätskor kan vara vätskor eller gaser beroende på de olika intensiteten hos sammanhållningskrafterna som finns mellan deras molekyler.
I vätskor tillåter intermolekylära krafter att partiklarna rör sig fritt, även om de upprätthåller latenta bindningar som orsakar att ämnen i detta tillstånd uppvisar en konstant eller fast volym. När en vätska hälls i en behållare upptar vätskan den partiella volymen eller lika med volymen på behållaren oavsett behållarens form.
Vätskor är komprimerbara eftersom volymen inte minskar när mycket stora krafter utövas på dem. En annan av deras egenskaper är att de utövar tryck på kropparna nedsänkta i dem eller på väggarna i behållaren som innehåller dem. Detta tryck kallas hydrostatiskt tryck.
Gaser, å andra sidan, består av väl separerade rörliga partiklar som kolliderar med varandra och försöker spridas på ett sådant sätt att gaserna inte har någon bestämd form eller volym. Och så får behållaren som innehåller dem formen och de tenderar att uppta största möjliga volym (de är mycket expanderbara).
Gaser är komprimerbara; det vill säga deras volym minskar när krafter appliceras på dem. Till exempel när kraft utövas på sprutkolven.
Vätskemekanik är den del av fysik som studerar vätskor både i vila och i rörelse, samt applikationer och tekniska mekanismer som använder vätskor. Mekanik är uppdelad i flytande statik eller hydrostatik, som behandlar vätskor i vila eller i jämvikt; och i vätskedynamik eller hydrodynamik, som handlar om vätskor i rörelse.
Å andra sidan, i termer av språk, sägs det vara flytande för allt som uppstår lätt och är väl strukturerat; det vill säga att lösa, vanligt, enkelt och kontinuerligt språk utan avbrott. Till exempel: Maria har en mycket flytande tysk i sina kvaliteter.
