Etymologiskt kommer ordet förtryck från det latinska "repressionis" och hänvisar till både handlingen och effekten av undertryckande, med betydelsen av godtycklig makt för att förhindra utövande av en handling eller att straffa den om handlingen redan har genomförts. Att vara sig själv betyder att ha förmågan att uttrycka tankar och känslor på ett påstått sätt, det vill säga att ha makten att ta fram det som finns inom sig själv, utan förtryck.
I psykoanalys är förtryck vad individen håller i sitt omedvetna eftersom det är något som gör ont eller fördömmer honom. Det är ett skyddsmedel som personen använder ofrivilligt för att undvika lidande, så han "glömmer" vissa handlingar som han har sett, hört eller utfört, eller omoraliska eller olagliga idéer; men ändå dyker de vanligtvis upp i sina drömmar eller i vissa handlingar, känslor eller reaktioner som är svåra att förklara.
Förtryck är en försvarsmekanism som består av att utvisa önskningar, känslor eller tankar från medvetandet.
För Freud var förtryck en strategi för att göra oacceptabelt mentalt innehåll omedvetet. Till exempel kanske en person med mycket religiösa idéer, till skillnad från en annan person som väcker sin sexuella lust, kanske inte känner igen de minsta fysiologiska meddelanden som hans kropp skickar honom.
I politik kan förtryck vara lagligt (när det är inramat inom konstitutionen) eller olagligt (statliga eller parastatala styrkor agerar utan respekt för lagen och begår brott i sina handlingar). I allmänhet innebär förtryck en viss mängd våld.
Syftet med förtryck är att förhindra att en grupp människor skadar andra ämnes rättigheter eller deltar i olagliga metoder. När förtrycket överskrider de rättsliga gränserna är det förtryckarna själva som hamnar i olaglighet och upphäver legitima rättigheter såsom yttrandefrihet eller demonstration.
Sexuellt förtryck kan vara ofrivilligt eller omedvetet kopplat till detta omedvetna förtryck, vilket genererar en skuldkänsla; eller det kan vara religiöst eller etiskt och i sådana fall frivilligt eller som ett krav på en moralisk eller religiös auktoritet som kan sammanfalla med politiken i de länder där religiösa lagar gäller som juridiska normer.
