Utbildning

Vad är skolor för ekonomiskt tänkande? »Dess definition och betydelse

Anonim

I ekonomins tankehistoria är en ekonomisk tankehögskola en grupp ekonomiska tänkare som delar ett gemensamt perspektiv på hur ekonomier fungerar. Även om ekonomer inte alltid passar in i vissa skolor, särskilt i modern tid, är det vanligt att klassificera ekonomer i skolor. Ekonomisk tanke kan delas in i tre faser: pre-modern (grekisk-romersk, indisk, persisk, islamisk och kinesisk imperial), modern-modern (merkantilist, fysiokrat) och modern (börjar med Adam Smith och klassisk ekonomi i slutet av 1700-talet). Systematisk ekonomisk teori har utvecklats främst sedan början av det som kallas modern tid.

Idag följer de allra flesta ekonomer ett tillvägagångssätt som kallas vanlig ekonomi (ibland kallad "ortodox ekonomi"). Inom mainstream i USA kan man skilja mellan saltvattenskolan (associerad med Berkeley, Harvard, MIT, Pennsylvania, Princeton och Yale) och de mer laissez-faire idéerna från sötvattensskolan (representerad av Chicago School of Economics, Carnegie Mellon University, University of Rochester och University of Minnesota). Båda tankeskolorna är associerade med den neoklassiska syntesen.

Några inflytelserika tillvägagångssätt från det förflutna, såsom den historiska skolan för ekonomi och institutionell ekonomi, har försvunnit eller minskat i inflytande och betraktas nu som heterodoxa tillvägagångssätt. Andra långvariga heterodoxa ekonomiska tankar inkluderar österrikisk ekonomi och marxistisk ekonomi. Några nyare utvecklingar av ekonomiskt tänkande som feministisk ekonomi och ekologisk ekonomi anpassar och kritiserar vanliga tillvägagångssätt med tonvikt på specifika teman snarare än att utvecklas som självständiga skolor.

För att tala om en skola måste den uppfylla Stiglerian-kriterierna: skolan varar medan grundarna arbetar; har en original ekonomisk analys; isoleringen av en strategisk variabel är av stor betydelse; de har en modell och slutligen finns det några ekonomiska politiska slutsatser som lärjungarna omsätter i praktiken. Skolorna för ekonomiskt tänkande är:

  • Neoklassisk skola:
    • Cambridge English School.
    • Lausanne School of General Equilibrium
  • Österrikisk skola.
  • Amerikansk skola.
  • Svensk skola.
  • Matematisk skola.
  • Ny keynesiansk skola.
  • Keynesiansk skola.
  • Klassisk skola.
  • Marxistisk skola.
  • Tysk historisk skola.
  • Chicago School.
  • Monetarist skola.
  • Skola för allmänt val.
  • Institutionalistisk skola.