Medborgardeltagande är en process som ger individer möjlighet att påverka offentliga beslut och har länge varit en del av den demokratiska beslutsprocessen. Rötterna för medborgardeltagande går tillbaka till det antika Grekland och koloniala New England före 1960-talet, regeringens processer och förfaranden utformades för att underlätta "externt" deltagande. Medborgardeltagande institutionaliserades i mitten av 1960-talet med president Lyndon Johnsons Great Society-program.
För att korrekt definiera medborgardeltagande kan vi hänvisa till alla beslut där målet är att främja både samhällets framsteg och livsstilen. Graden av betydelse av medborgarnas deltagande i beslut är att på ett visst sätt få tillgång till kommunala beslut utan att integrera den politiska partistrukturen.
Många företag eller individer väljer att utesluta eller minimera allmänhetens deltagande i planeringsarbetet och hävdar att medborgardeltagande är för dyrt och tidskrävande. Men många medborgardeltagandeprogram initieras som svar på allmänhetens reaktion på ett föreslaget projekt eller en åtgärd. Det finns dock konkreta fördelar som kan uppnås genom ett effektivt medborgardeltagandeprogram.
Många människor har en känsla av engagemang för sitt grannskap och deltar aktivt i aktiviteter för att förbättra livskvaliteten där. Detta kallas "medborgardeltagande." Lokala invånare deltar till exempel i volontärarbete, organiserar avfallshantering, skapar kollektiv för att köpa solpaneler eller bildar lokala vårdkooperativ. De kan också delta i beslutsfattandet om kommunens budget.
Cogan och Sharpe (1986) identifierar tre fördelar med medborgarnas deltagande i planeringsprocessen:
- Information och idéer om offentliga frågor.
- Offentligt stöd i planeringsbeslut.
- Undvik långa tvister och dyra förseningar.
När man diskuterar teorin om medborgardeltagande är det användbart att granska breda teorier som denna: DeSario och Langton, i sin bok "Citizen Participation in Public Decision Making ", undersöker teknikens roll i allmänna politiska beslut, de drar slutsatsen att offentliga beslut påverkas alltmer av teknik; definiera och analysera två viktiga beslutsstrukturer: det teknokratiska synsättet och det demokratiska synsättet.
